Rättskalendern


Bakgrund

LegalTech+Design@HelsingborgsTR

Den 6–8 mars 2019 höll Helsingborgs tingsrätt en konferens för att tillsammans med olika aktörer utforska #framtidensdomstol. Koncept för hur domstolen ska se ut i framtiden skulle tas fram i tre olika workshopsgrupper för att sedan presenteras i storgrupp. Dessutom syftade konferensen till att belysa nya sätt att arbeta och samarbeta på. Att lösa rätt problem – att i grunden förstå vad användaren behöver och vad problemet egentligen är – innan man hoppar till en lösning direkt, är av stor vikt när man utvecklar nya tjänster i dagens digitala samhälle. Detta kallas för användarcentrerad designprocess och är en del av det som i bredare termer kallas för Design thinking, vilket var metoden för workshopandet dessa dagar. För att på bästa sätt utveckla koncept vidare måste vi dessutom arbeta tvärdiciplinärt för att få en så bred kunskapsbas som möjligt.

Skiss av upplägget för LegalTech+Design@HelsingborgsTR, skissad av administrativ chef på Helsingborgs tingsrätt, Andrea Lindblom

Ett av koncepten som vann pris för bästa idé är Rättskalendern. Jag, Gentijana Dobraj Nygren, verksamhetsutvecklare på Helsingborgs tingsrätt och Magnus Lassesgården, systemutvecklare på Domstolsverket utsågs till projektledare och ska arbeta vidare med projektet för att utforska eventuella fördelar med en förverkligad idé.

Nedan kommer vi beskriva Rättskalendern och vad syftet med det är samt vad systemet ska bidra med, men framför allt är vår förhoppning att vi ska kunna ge en bild av hur processen sett ut i utvecklandet av produkten.


Syftet med Rättskalendern

Rättskalendern var ett av tre koncept som gruppen för tjänster presenterade vid LegalTech+Design@HelsingborgsTR. Genom att stapla upp en tänkbar användares resa genom rättsprocessen kunde vi utröna behov som användaren skulle kunna tänkas ha. Ett av de behoven som resulterade i idén om rättskalendern är att användaren i största möjliga mån ska ha chans att vara med och påverka tiden för sina möten med myndigheter inom rättsväsendet. Då ökar användarens delaktighet och förtroende för rättsväsendet men det ökar även chansen för att aktören faktiskt kommer till förhör och förhandlingar. Inställda förhandlingar kostar samhället mycket pengar och alla sätt att bli mer kostnadseffektiva i detta hänseende är därför något vi bör sträva efter. Men framförallt är det mer hållbart och möter de krav som dagens och framtidens användare har i en modern tid.

Skiss av de tre koncepten som gruppen Tjänster tog fram, där rättskalendern ingår. Sammanfattad av Gentijana Dobraj Nygren

Arbetet med Rättskalendern

Den 22 oktober 2019 anordnade vi sedan en workshop i Jönköping för att skissa på en tänkbar tjänst som skulle kunna tillmötesgå de krav eller behov som var grundtanken i Rättskalendern. Vi bjöd in en verksamhetsutvecklare och en IT-arkitekt från Domstolsverket för att få bredare perspektiv om vilka möjligheter och utmaningar som finns i förverkligandet av Rättskalendern.

Resultatet av workshopen – grov prototyp

Metoden för workshopen var användarcentrerad designprocess, där vi i första hand undersökte och analyserade brukssituationen – den situation som användaren befinner sig i – genom att göra användarresor för de tilltänkta användarna av systemet. Det är trots allt i den situation som en produkt eller tjänst används, som den skapar mest nytta och värde. Ur dessa insikter kunde vi utröna syftet med projektet och på så sätt formulera mål och utforma en vision.

Nästa fas var att börja skissa på en tänkbar lösning. Alla i gruppen skulle fundera enskilt på vilka funktioner och möjliga tillvägagångssätt de ville att systemet skulle ha. Alla förslag skrevs ner på post:its och klustrades ihop för att på så sätt skapa en överblick över vilka funktioner systemet skulle ha. Därefter började vi tillsammans skissa på hur systemet skulle se ut. Den operativa bild av produkten som började ta form var en första konkretisering av visionen.

Nu var LoFi-prototypen färdig! LoFi-prototyper görs med låg detaljeringsgrad eftersom man inte vill bygga en färdig produkt för att sedan komma fram till att det var fel eller att det inte fanns ett behov av produkten.

Arbetet efter workshopen – förfinade skisser

Efter workshopen har skisserna förfinats och utgör nu en digital LoFi-prototyp. Dessa skisser kommer dessutom att användas vid användartester eftersom skisser, till skillnad från en digital mockup (dynamisk datorprototyp), ger användarna en uppfattning om att produkten inte är färdig, vilket leder till att användarna ger feedback om produktens grundläggande struktur och funktioner. Skulle man istället testa en digital mockup på användarna skulle den kunna uppfattas som definitiv och då enbart generera knapphändig feedback om exempelvis utseende och enklare gränssnitt.

Vår tanke är att utföra användartester på ombud samt handläggare på domstol genom att först redogöra för hur systemet är tänkt att fungera och sedan sitta bredvid och se på när systemet används samt ställa frågor utifrån situationen och vad som händer i interaktionen mellan användaren och systemet. När användartesterna är utförda kommer vi därefter att modifiera prototypen för att sedan göra en digital mockup – för en mer naturtrogen upplevelse.

Digital prototyp – Mockup

För att skapa en mer verklighetstrogen prototyp tog vi kontakt med en gränssnittsdesigner från Domstolsverket, som utifrån den skissade prototypen skulle skapa en digital prototyp – en mockup. Mockupen är klickbar och visar den tänkta tjänsten samt dess huvuddrag och funktioner.


Presentationen
21 januari 2020

Den 21 januari 2020 presenterade vi vår prototyp för Domstolsverkets IT-avdelning samt för styrgruppen för Innovationsagendan på Domstolsverket i Jönköping. Förutom att visa hur tjänsten var tänkt att fungera berättade vi även om hur vi gick tillväga i projektet, såsom vi gjort här ovan. Syftet med detta var att visa att design thinking, som metod, är ett effektivt sätt att arbeta på. Genom att ha ett användarcentrerat fokus utvecklar vi tjänster som ger mer verksamhetsnytta. När vi dessutom arbetar i tvärfunktionella team där projektdeltagarna kommer och går i projektet utifrån vilken kompetens och kunskap som behövs i olika stadier, skapar vi dessutom effektivitet och dynamik i projektet.

Kontakta oss

Har ni/du några idéer eller synpunkter hör gärna av er/dig till oss.

Gentijana Dobraj Nygren

0736212176

gentijana.dobrajnygren@dom.se

Magnus Lassesgården

0703701239

magnus.lassesgarden@dom.se